Vårt upplägg är att vi har ett gemensamt utgiftskonto, vilket ska täcka alla vardagliga kostnader såsom räkningar, mat, drivmedel och övrig konsumtion. Vi har bestämt en viss summa (i dagsläget 20000:-) som det ska innehålla i början av varje månad. Vid varje löning fyller vi upp hälften vardera av det som krävs för att nå dit. Det vi inte behöver betala in för att nå summan kallar vi helt enkelt UFF, Utdelningar Från Familjekontot. Ju mindre vi förbrukat, desto mindre behöver vi betala in till det gemensamma, och det blir en sorts utdelning istället.
Det fina med detta är att vi kan själva påverka hur mycket vi får behålla varje månad, och det sporrar oss båda att dra åt samma håll. De pengar vi har över från våra löner efter månadinbetalningarna disponerar vi själva över. Våra egna sparanden och personliga buffertar sköter vi själva, även om många av våra placeringar påminner om varandra eftersom vi resonerar på samma sätt.
Utöver familjekontot har vi ett gemensamt buffertkonto på 2,5 gånger utgiftskontot som ska täcka akuta utgifter som havererade vitvaror och liknande, eller om vi vill göra ett lite större inköp. Skulle det saknas pengar där så fyller vi på det månadsvis till summan är nådd i lämplig takt. Buffertkontot har vi bestämt ska vara helt oplacerade neutrala pengar som bara finns tillgängliga.
Vi ser oss som ekonomiska men inte snåla. Vi köper billigaste havregrynen men vill vi spontant gå på restaurang så gör vi det. Skyr allt vad lån, krediter och avbetalningar heter oavsett hur förmånligt det kan verka. Därmed får vi behålla alla pengar som kommer in och ingen kan kräva oss på något. Ibland går vi ut och äter och tar från den gemensamma kassan, ibland bjuder den ena av oss från sitt eget konto och ibland bjuder den andra. Det skulle absolut gå att strama upp de oplanerade utgifterna men vi vill ändå leva här och nu. En viktig grundbult är att vi lagt upp ekonomin så att skulle en av oss plötsligt helt bli utan inkomst så kommer hushållet ändå gå runt på en av våra löner utan att vi ska behöva ändra livsstil. Det skulle till och med finnas rum för lite sparande. Man kanske kan säga att vi är lite onödigt fega, men det fungerar för oss och i osäkra tider känns det ännu bättre.
Bil är vi tyvärr beroende av då vi bor en bit ute på landet och båda har jobb inne i stan. Vi har två vanliga bensinbilar, båda över tio år men hyfsat välskötta och problemfria. Vi kan inte köra mycket billigare än så har vi kommit fram till. Trots merkostnaden för två bilar så ser vi det motiverat av bekvämligheten och tryggheten i att inte bli strandade om en av bilarna inte vill starta en morgon eller av annan anledning är ur spel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar